Alternativ vägfinansiering ökar redan stärkta resurser
tisdag 26 januari 2010En fråga som ofta kommer upp när jag träffar människor i länet är behovet av satsningar på vägar. Det är rimligt eftersom bra vägar har stor betydelse för landsbygdens och länets utveckling.
Glädjande är att länet kommande planperiod får en ordentlig resursförstärkning. Det är inte klart hur Vägverket fördelar alla medel, men sannolikt har länet aldrig haft så stora resurser till vägsatsningar som nu. För länsanslaget är huvudalternativet en uppräkning till 477 miljoner, eller 48 procent över den förra socialdemokratiska regeringens nivå.
Anslaget till enskilda vägar har räknats upp fyra statsbudgetar i rad. Det totala anslaget är nu närmare en miljard. Nytt är att anslaget inte bara avser drift och underhåll. Här finns även pengar för investeringar, vars anslag ökar med 50 miljoner i 2010 års budget.
Detta är en viktig del i landsbygdsutvecklingen. För ökad tillgänglighet krävs bra vägar. De enskilda vägarna i länet omfattar mer än 300 mil. Nu är det angeläget att företrädare för länets enskilda vägar nyttjar möjligheten att söka de investeringspengar som finns.
I mitten av november träffade undertecknad, Carina Zetterström och Maria Söderberg, Vägverkets generaldirektör Lena Erixon. Ett konkret resultat blev att upprustningen av vägarna Föllinge-Lövsjön och Görvik-Ramsele äntligen kommer igång. Dessutom görs en översyn av bärighetspengarna. Vi lyfte även E45, sträckan Rätan-Ytterhogdal, E14 sträckan Pilgrimstad-Brunflo samt slutfinansieringen av Åretunneln som måste lyftas in i det nationella anslaget.
Att Åretunneln byggdes var en bra infrastruktursatsning som bidrog till alpina VM:s succé. Om tunneln hade byggts i dag, med nuvarande syn på medfinansiering, hade stockholmare och andra sörlänningar som använder skidbackarna i Åre, fått bidra till finansieringen och inte som det blev att länsanslaget nyttjades.
Min utgångspunkt är att länsanslaget ska användas för länsvägar, exempelvis för vägen från Munkflohögen via Raftsjöhöjden.
Det behövs mer och nya vägpengar. Väginvesteringar skapar tillväxt. Jag har därför tillsammans med Carina Asplund och Dan-Olov Westberg, uppvaktat Vägverkets generaldirektör med begäran om att Vägverket identifierar och utreder vägprojekt som kan finansieras med exempelvis betallösningar.
En konkret sträcka är ”vägen mellan broarna”, (Sannsundsbron/Vallsundsbron). Den vägen finns inte med i länsplanen, men skulle kunna korta avståndet från länets södra delar till Östersund och öka attraktionskraften för bostäder i Hackås-Oviken-Myrviken-området. Huvudargumentet som framförts mot bron är att risken finns att tung trafik väljer Vallsundsbron in i Östersund. Detta elimineras genom differentierade vägavgifter.
Att avgiftsfinansiera nya väginvesteringar är vanligt i andra länder. Den som åker tre mil mellan Stjördal och Trondheim får betala avgift vid två tillfällen.
Vi vill lyfta fram fler tänkbara finansieringsalternativ. Vi vill att Vägverket kommer med förslag som bidrar till att stärka länets utvecklingskraft. Och vi kräver att Vägverket tillämpar de nya principerna som säger att vid fördelning av vägpengar är det faktiska behov och trafikkilometer som styr, inte antalet invånare.
Per Åsling (c)
